habilitering_skaraborg

Välkommen patient-kontakt över internet

Teamet i Skövde som arbetar med chattstödet. Från vänster: Kicki Lamberg-Castor, Carl Lösnitz, Cristina Dahl, Ingrid Bertilsson och Karin Dahlberg.

2011-12-05:

Habiliteringen Skaraborg letade efter bra sätt att ha kontakt med patienter som har svårt att lämna sitt hem av olika anledningar. NP Young coaching sökte ännu en verksamhet som ville prova deras chattstöd och delta i forskningen. Det blev en lyckad matchning.

 

Personalen på Habiliteringen i Skaraborg möter de patienter som forskningsprojektet NP Young Coaching vänder sig till: unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Barn- och ungdomshabiliteringen vänder sig till dem som är upp till 18 år och Vuxenhabiliteringen till alla som fyllt 18.

Många av de här patienterna har ofta svårt att ta sig till möten och bokade tider på olika ställen, de tycker att det är jobbigt att åka buss och tåg och stannar hellre hemma.

– Dem jag jobbar med är ungdomar som just har fått sin diagnos; Asperger syndrom, ofta med tilläggsdiagnoser, säger Carl Lösnitz, som är pedagog på Vuxenhabiliteringen.

– De flesta är hemmasittare på olika nivå. En del kan efter mycket övertalning tänka sig att komma ut, men en del är hardcore – de kan ha stora svårigheter att interagera* med andra människor.

Detta faktum, i kombination med att många av dessa ungdomar i princip ”bor framför sin datorskärm” som Carl uttrycker det, väckte nya tankar för några år sedan.

– Tänk om jag kunde ”knö” mig in där, komma in i den världen på något sätt. Det var så det började. Jag tyckte mig också se att det fanns ett ganska stort behov, att det inte bara var en eller två personer, utan en rätt stor grupp.

Men att starta någon slags patientkontakt över nätet var inte så enkelt som de hade hoppats. Trots att Carl fick stöd för sina idéer både från kollegor och chefer, blev det stopp.

– Vi fick höra samma visa hela tiden: det går inte, sekretessen står i vägen, berättar Carl.

De gav sig inte. Under flera år sökte enheten efter sätt att göra verklighet av idéerna. Verksamhetsutvecklare Ingrid Bertilsson tog över ”stångandet” som hon kallar det. Till den dag hon fick höra talas om NP Young Coaching, tack vare professor Anne Persson på Högskolan i Skövde.

– Det var som hand i handske! Jag tog snabbt kontakt med Elisabet Wentz och hon berättade att de sökte ett delprojekt som skulle rikta sig mot vuxenhabilitering. Vi blev väldigt väl mottagna, så på den vägen är det, berättar Ingrid.

Olika behov av stöd

Det är ungdomar mellan 15 och 25 år som kan vara med i chattstödet vid Habiliteringen i Skaraborg. Då ska man vara antagen för insats där dessförinnan och man ska också ha någon form av neuropsykiatrisk diagnos.

Habiliteringen är en specialiserad verksamhet, som finns till för invånare i hela Skaraborg. Det innebär bland annat att man alltid måste ha en remiss för att få komma dit och dessförinnan en utredning som lett till diagnos. (Läs mer i faktarutan.)

– Och så ska man ha ett aktuellt behov, påpekar Ingrid Bertilsson. Det räcker inte med att du har autism för att komma hit, du måste ha något aktuellt behov av stöd också.

Vad kan det vara för behov?

– De som nyligen har fått en diagnos kan behöva stöd för att förstå vem de är, säger kuratorn Kicki Lamberg-Castor, att skapa sig en identitet utifrån diagnosen och förstå vad de har behov av och våga uttrycka det.

Och precis som andra tonåringar kan deras patienter ha svårt med självförtroendet och självkänslan. Men det kan nog vara ännu jobbigare för dem som också har någon typ av diagnos, tror Kicki.

– De har svårt att ta reda på vem de är och vem de kommer att bli som vuxen – de kan ha svårt att skapa sig bilder av hur framtiden kan se ut. De ser ju hur alla andra gör, men tycker inte att de passar in i det mönstret.

Ingrid Bertilsson inflikar att många av dem som fått en diagnos har mycket med sig ”i bagaget”. De har varit med om många situationer där de inte blivit förstådda, då det istället har blivit missuppfattningar och misslyckanden.

– Och det tär ju på självförtroendet och hur man bygger sig själv som individ, säger Ingrid.

– Det handlar väldigt mycket om det, fortsätter Carl Lösnitz. För dem över 18 år har tillvaron ofta ”kraschat” på många plan. Många frågar sig: Hur ska jag kunna leva ett liv? De kan känna ett oerhört utanförskap och som att världen har förkastat dem.

Stöd i åtta veckor

Chattstödet ser likadant ut på Habiliteringen Skaraborg som på de andra enheter som arbetat med det: Först får patienten en fråga om hon eller han vill vara med i forskningsprojektet, om de svarar ja får de komma till en intervju, då man tillsammans försöker ta reda på om chattstöd är rätt hjälp för patienten. På Habiliteringen Skaraborg är det psykiatriker Karin Dahlberg som sköter de intervjuerna.

Den som blir antagen får en egen coach, som personen får träffa en gång innan själva chattsamtalen kommer igång. Då bestämmer man tillsammans vad samtalen ska handla om i stora drag, till exempel skolsituationen, sysselsättning eller relationer till andra människor. Chattsamtalen pågår sedan under åtta veckor, två gånger i veckan.

Vid två tillfällen under perioden träffas patienten och coachen, för att stämma av hur det går. Efter avslutad chattperiod får patienten fylla i formulär och blir intervjuad igen om vad hon eller han har tyckt om att chattstödet.

Läs mer om hur chattstödet fungerar här.

Ert chattande med ungdomarna granskas av forskarna i forskningsprojektet, hur känns det för er?

– Jag tycker att det känns jättebra, säger Carl Lösnitz. Vi får hjälp med strukturen, hur vi kan jobba och lägga upp vårt eget projekt. Jag tror att det hade varit svårt att dra igång något sånt här själva. Nu får vi mycket gratis, även om vi så klart får göra om en del av det som finns till vårt eget.

– Vi kom igång väldigt snabbt i och med att alla etiska prövningar och sådant var gjorda. Nu behövdes bara en mindre ansökan för vårt delprojekt, berättar Ingrid Bertilsson. Dessutom är det ju en klar vinst att ingå i ett större forskningsprojekt där man samlar in mer data. Då får vi ju mer evidens** på vad chatt som behand-lingsform kan ge.

– Emellanåt när man sitter och chattar så tänker man på att chattämnena ska granskas av en person, säger Kicki Lamberg-Castor. Men det tappar man rätt snabbt ändå. Man har ju sig själv som verktyg, så det är väl bara bra i så fall.

Handledning var 14:e dag

En annan fördel med att ingå i ett etablerat forskningsprojekt som hon pekar på är att coacherna får handledning var fjortonde dag.

– Då kan vi ställa frågor, till exempel om de tidigare mött samma situationer som vi och hur de i så fall har löst dem. Vi tre som är coacher här kan också stötta varandra och vi kan få stöd från de andra coacherna som varit igång före oss, vi blir som ett litet nätverk, säger Kicki Lamberg-Castor.

– Det är ju inte heller vem som helst som blir coach, inflikar Ingrid Bertilsson. Våra coacher är personal som har lång erfarenhet av att möta individer med de här svårigheterna.

*Interagera = samspela, växelverka, påverka varandra

**Evidens = vetenskapliga belägg/bevis som tjänar till att antingen stödja eller gå emot en vetenskaplig teori eller hypotes.

Text och foto: Pia Mattzon

 

2014-01-27:

3 frågor till Ingrid Bertilsson ...

... verksamhetsutvecklare vid Habiliteringen i Skövde. Ni har börjat använda chattstödet i större omfattning än 2011, hur då?

– Vi har börjat implementera chatt inom verksamheten. Det betyder att vi chattar med patienter som inte är med i forskningen. Vi håller alltså fortfarande tydligt på insatsens ramar, men har vidgat dem något.

Hur erbjuds chattstödet då?

– Stödet kan ges 5-12 veckor, med chatt-tillfällen 1-2 gånger i veckan. Intensiteten, dvs. att man chattar ofta under en period, ser vi som en anledning till att chattstödet haft ett lyckat resultat. Då är det lättare att komma ihåg samtalsämnena mellan varje tillfälle.

Vem är det som avgör hur mycket patienten får chatta?

– Det är behovet från patienten som styr hur många tillfällen som planeras in. Chatt ersätter aldrig helt de personliga mötena, de är en naturlig del av insatsen som den unga får.

Fotnot: Habiliteringen Skaraborg har beslutat att använda chatt även som anhörigstöd. Man planerar även att vidga chattstödet till andra målgrupper än för patienter med neuropsykiatrisk diagnos.

Text: Pia Mattzon

FAKTA Habiliteringen

Habilitera = göra skicklig, ge förmåga

Rehabilitera = åter göra skicklig, återge förmåga

Habilitering ges till personer som har medfödda eller tidigt uppkomna funktionsnedsättningar som ger tydliga svårigheter i vardagen.

Det gäller diagnoser som förvärvad hjärnskada, rörelsehinder, neuropsykiatriska diagnoser eller utvecklingsstörning.

För att få komma som patient

till Habiliteringen krävs:

  • Remiss från hälso-/sjukvård

eller egenremiss

 

  • Att man har någon av ovanstående diagnoser

  • Att man blivit utredd för sin funktionsnedsättning

  • Ett speciellt och aktuellt behov

av habilitering

Begreppet habilitering står för

  • Individens egen process
  • Innehåll i åtgärder
  • Organisation

Inom Habiliteringen Skaraborg arbetar personal med många olika kompetenser: Arbetsterapeut, sjukgymnast, dietist, pedagog, kurator, logoped, psykolog, läkare, sjuksköterska och undersköterska, habiliteringsassistent och administrativ personal.

Så tycker coacherna om stödet