borasteamet

Specialistenhet i Borås positiva till programmet

De tre kollegorna på Neuropsykiatriska behandlingsenheten på SÄS som tog emot de tre första Boråspatienterna. Från vänster arbetsterapeut Kristina Tjernberg, kurator Lena Johannesson och psykolog Helena Sehlin.

2010-12-15:

Coaching och stöd enligt NP Young Coachings modell har även testats på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) i Borås. Kurator Lena Johannesson är en av dem som chattat med patienterna.

– Det känns som ett bra sätt att ha kontakt, som också ligger i tiden när det sker på nätet. Det är lättillgängligt för patienten och ett bra komplement till annat vi erbjuder, säger hon.

Specialistmottagningen Neuropsykiatriska behandlingsenheten är belägen på Solhem, några stenkast från det stora sjukhuset i Borås. Där arbetar också läkare och sjuksköterska, psykolog, arbetsterapeut samt sekreterare och avdelningschef.

Det är vuxna patienter som kommer till mottagningen, över 18 år, som har fått en neuropsykiatrisk diagnos som adhd, Tourettes syndrom eller någon autismspektrumstörning. En ganska stor del av patienterna är relativt unga, födda på 1980-talet.

– Det vanliga är att man kommer hit på remiss då man är i behov av specialistpsykiatri. Ofta har patienterna en samsjuklighet och lider även av ångest- eller depressionssjukdomar, berättar Lena Johannesson.

Enheten fick förfrågan från NP Young Coachings projektledare Elisabet Wentz om att medverka i projektets pågående forskningsstudie, dvs. att testa metoden med stöd och coaching via chatt-program och e-post.

– Och det lät ju jätteintressant, tyckte vi. Det var verkligen tilltalande genom lättillgängligheten för patienterna och för att det kändes rätt i tiden.

Modellen introducerades på enheten under hösten 2010 och har nu avslutats. Sammanlagt var det fyra personal som arbetade med chattstödet, berättar Lena Johannesson.

Inför starten med första patienten var hon lite undrande inför hur hon själv skulle klara tekniken inom chatt-programmet.

– Men direkt när jag kommit igång och fick kontakt med den här patienten tyckte jag att det var toppen, säger Lena och ler. Riktigt, riktigt bra faktiskt.

– Den här känslan, att komma in i rummet, stänga dörren och ha varje chatt-tillfälle – på sena eftermiddagen som jag har haft – det har varit riktigt bra.

Stöd – inte terapi

Patienten och behandlaren som hon eller han chattade med träffades två gånger under de åtta veckor chattstödet pågick. De träffades även vid ett tillfälle innan chattkontakten påbörjades. Då satte man upp mål eller målområden tillsammans, viktiga delar i patientens liv, som hon eller han ville diskutera på chatten.

– Det kan till exempel handla om studier, eller relationer till studiekamrater och andra människor, berättar Lena Johannesson.

Hon är noga med att påpeka att det inte handlar om terapi, utan om en stödkontakt. Det var hon också mycket tydlig med när hon beskrev modellen för patienterna.

– Säg att du har chatt på tisdag och torsdag. Då kan du få direktrespons på sådant som händer de dagarna, av din behandlare, en vettig vuxen.

– Det handlar om vad som fyller patienten just nu, att vi kan prata om det och sedan släppa det, om det är vad patienten vill.

– Men det finns inga åtaganden om att du ska återkoppla något till din behandlare, du ska inte göra ett arbete på samma sätt om i kognitiv beteendeterapi, till exempel.

Bekväm och modern stödform

Lena Johannesson ser många fördelar med modellen och skulle gärna använda sig av den mer permanent, även när forskningsprojektet är avslutat. Även hennes patient var nöjd och ville gärna fortsätta chattkontakten.

– Hon tyckte att det var jätteskönt med bekvämligheten, att hon inte behövde ta sig hit utan kunde ha kontakt hemifrån.

Modellen ställer en del krav på patienternas skrivförmåga och det kan vara till viss nackdel, enligt Lena. Det kan lätt uppstå missförstånd när kommunikationen sker skriftligt. Men det är också upp till behandlaren att vara uppmärksam på det och kanske hjälpa till lite på traven ibland, menar hon.

Överlag är hon i alla fall mycket nöjd och tycker att det är intressant att få vara med och bidra till forskningen. Hon tror på den här stödformen, som ett modernt sätt att ha patientkontakt.

– Jag tycker att det här blev jättebra, och det var riktigt häftigt också. Jag tycker ju i och för sig att det är roligt med mejl och sådant sedan tidigare, men det blev verkligen en härlig stund. Tiden bara försvann, säger Lena Johannesson.

Text och foto: Pia Mattzon

"Jag fick tid med någon

som verkligen lyssnade"

Johanna är 23 år och bor i Borås, där hon studerar på högskolan. Hon har diagnosen Aspergers syndrom.

Johanna har kontakt med psykolog på Neuropsykiatriska behandlingsenheten på Södra Älvsborgs sjukhus och fick chansen att prova chattprogrammet under åtta veckor.

Mattias: "En helt ny

form av kommunikation"

Mattias är 26 år och studerar vid Göteborgs universitet. Han deltog i programmet 2009.

Vad tyckte du om att vara med?

– Jag tyckte om det. Det var bra att jag fick en kontinuerlig och enkel kontakt med min psykolog. I och med att jag skrev ned allting hade jag en annan möjlighet att tänka efter.

Habiliteringen Skaraborg

provar också chattstödet

Personalen på Habiliteringen i Skaraborg letade bra sätt att ha patientkontakter över nätet.

NP Young coaching sökte en verksamhet till som ville prova chattstödet och delta i forskningen. Det blev en riktigt lyckad matchning.